Under mina är som kommunalråd har jag lärt mig att uppskatta en hundras som jag aldrig brydde mig så mycket om förut - pudeln. Jag kan till och med tänka mig att det kan vara trevligt ha en någon gång.
Om man tittar på vad som karaktäriserar pudeln anses den klok och lättlärd vilket gör den särskilt trevlig som sällskap. Den skall vara harmoniskt byggd och ge intryck av elegans och stolthet. Pudlar verkar inte ha lätt för att bli feta heller. Perfekt. De flesta verkar klara sig utmärkt med mindre pudlar men en del behöver en storpudel.
För min del följer jag engelska bulldoggen Gurkans öde. Om den inte hittar ett bra hem får den flytta hem till mig. Jag behöver inte pudeln just idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar