Bristen på helhetssyn har varit ett stort problem

Före kommunaliseringen fanns över sjuttio olika statsbidrag till skolan. Likvärdigheten kunde inte upprätthållas på grund av den statliga byråkratin och lärarlöneavtalskonstruktionen skapade stabiliseringspolitiska problem. Kostnaderna ökade för fort samtidigt som lärarnas löner hade börjat släpa efter.

Sedan 1989 har skolan anpassat sig till femtiofem nya reformer som beslutats på statlig nivå. Pengar för att genomföra dem har ofta inte följt med. Det finns ingen anledning att tro att det skulle ha sett annorlunda ut vid en statlig styrning. Staten hade knappast avstått från reformerna. Varje gång de överlämnades till kommunal finansiering avstod staten medvetet från att skick a med full finansiering. 

Ordning i styrningen får vi om staten riktar ett grundbidrag per elev till kommunerna och att skollagens tydliga fördelning av ansvaret mellan skolan och politikerna. Framförallt behövs en lång period av lugn och ro i skolorna så att de kan planera för goda resultat för eleverna utan att nya idéer och förordningar stör arbetet.

Höga förväntningar och skickliga lärare grunden för bra skolor

Jag har idag berättat för Lärarnas riksförbund (LR) vad jag som moderat prioriterar för skolan.

Grundförutsättningen är att ha höga förväntningar, att alla elever skall klara godkända betyg. Om vi accepterar till exempel Salsa-föväntningar kommer vi att svika många elever. Jag tror att Salsa-anknytningen har varit ett av våra stora problem. I Uppsala slopade vi alla dessa jämförelser för några år sedan.

Alla elever måste bli sedda. Stöd till elever med särskilda behov måste sättas in i tid men lika viktigt är att det är rätt stöd.  Därför måste en fortsatt satsning på de lägsta årskurserna ske. Särbegåvade elever och särskilt begåvade elever skall också få stöd och utmaningar så att de kan utveckla sin potential.

Relationen mellan lärare och eleven måste få mera tid. I Uppsala arbetar vi med att ta bort betungande uppgifter från lärarna så att de viktiga möten mellan lärarna och eleverna verkligen får det utrymmet som de behöver.

Sist och viktigast, åtminstone om man tar del av all vedertagen forskning i världen och studier, är lärarens förmåga att engagera och intressera eleven. Utan skickliga lärare  kommer vi inte att nå målen.

Lärarna är utan tvekan den viktigaste resursen för elevernas resultat. Lärarna måste kunna se denna uppskattning på lönebeskedet. I Uppsala har alliansen beslutat om en löneinriktning som kommer att öka lärarnas löner mycket påtagligt under den kommande treårsperioden.

Uppsala har alla förutsättningar att bli en av Sveriges ledande skolkommuner.

4H får ökade bidrag varje år för sin populära verksamhet

Efterdyningarna av ett misstänkt korruptionsfall drabbar nu en av Uppsala kommuns verksamheter.

Vissa arrendatorer av jordbruksfastigheter har haft väldigt låga arrenden (tom negativa arrenden), så låga att korruption utreds. Detta har pågått i minst tio år. När det nu på alliansens initiativ uppdagats kan det inte få fortsätta vilket drabbar den som fått fördel av ett alldeles för lågt arrende.

4H har varit en av de gynnade arrendatorerna, i alla fall den ena gården. Föreningensstyrelsen har inte alls vetat att föreningen blivit otillbörligen gynnad och nu har föreningen svårt att få ekonomin att gå ihop när allt skall ställas till rätta.

Verksamheten är värdefull för uppsalaborna. Huvuddelen betalas av barn- och ungdomsnämnden och har haft riktiga avtal genom alla åren. Nämnden har ökat bidragen till 4H varje år. Några neddragningar har aldrig varit aktuella. Tvärtom har vi moderater tagit strid för att båda gårdarna skall kunna drivas till gagn för unga i Uppsala. Jag förstår först idag varför det varit så svårt genom åren. Även kulturnämnden och idrotts- och fritidsnämnden bidrar. Alliansen kommer att se till att verksamheten kommer att kunna fortsätta.

Det saknas inte verksamhetsavtal vilket antytts. Dem skriver jag själv under och vet att de är gediget utformade.

Däremot saknas avtal helt och hållet för det som har med andra aktiviteter att göra men dem har man inte avtalat om att de skall genomföras. Avtal har inte hamnat mellan stolarna, de finns inte därför att ingen har beställt dessa arbeten.

Korruptionsutredningen är snart klar och kommer att offentliggöras. Det är förvånansvärt att socialdemokraterna så snabbt ger sitt stöd för fortsatt mygelkultur.

75 år sedan Bollhusmötet. Vad har vi lärt oss?

Idag är det 75 år sedan Uppsalas studenter samlades i Bollhuset och beslöt att tillskriva regeringen att inte släppa in judiska studenter. Helt klart en mörk fläck i Uppsalas historia som endast kan blekas något ifall vi lärt oss något av händelserna.

Det är ingen hemlighet att jag känner starkt för det judiska folket. Om det skall ha ett värde måste jag också vara ödmjuk inför andra som söker ett bättre liv i Sverige, även romer från Rumänien. Romerna har utsatts för fruktansvärda folkrensningar men än idag är det på något sätt legitimt att ta avstånd från dem.

Vi har gått med i EU i tron att alla människor skall kunna få det bättre. Nu har EU möjligheten att visa att det är på allvar. Delar av Europa har problem och då samlas EU för att lösa dem. När ekonomin gått i sank i Grekland och några fler länder är EU framme och stödjer dem. Helt rätt. När människor i delar av Europa inte accepteras och inte kan ta sig ur sin fattigdom är det dags igen.

I Sverige har ingen behövt tigga sedan årtionden. Det är inte rimligt att vi ändå möts av tiggeri i snart varje gathörn. Sverige kan inte ta ansvaret som vilar på andra länder mer än landet redan gjort. Det är dags att EU utnyttjar sina möjligheter.  

Europeiska socialfonden (ESF) bör kunna riktas mot dem som behöver medlen bäst. ESF investerar i människor, med fokus på förbättrade möjligheter till anställning och utbildning. Den har också som mål att förbättra situationen för de människor som är mest utsatta för fattigdom. Över 74 miljarder euro har avsatts för perioden 2014 till 2020. 20 % av fonden skall användas för förbättrad social integration och bekämpning av fattigdom.

Jag vill se väldigt tydliga prioriteringar inom EU så att alla kan ha ett drägligt liv. Tiggeri skall inte få bli en vardaglig företeelse i Uppsala eller någon annanstans.

Inget talar för mer pengar till skolan vid statlig styrning

Det finns inget som talar för att mer pengar skulle styras till skolan vid statlig styrning. Sedan kommunaliseringen har staten skapat över 20 statsbudgetar som alla hade kunnat rikta mer pengar till skolan. Visst har en del pengar kommit till kommunerna men en väldigt liten andel av den totala kostnaden och väldigt litet för att täcka alla de förnyade kraven som kommer från staten. Staten har avstått från att utnyttja ett enkelt sätt att garantera mer pengar till skolan.  Varför skulle det bli annorlunda vid en helstatlig styrning?

Redan idag styrs skolan huvudsakligen av staten. Lösningen på likvärdighetsproblematiken ligger alltså inte i vem som styr och är inte något nytt som den kommunala styrningen orsakat.

Likvärdighetsproblemen, liksom kostnadsutvecklingen, var en av huvudanledningarna till kommunaliseringen som skedde 1991.  

Helstatlig skola gör ingen gladare, inte ens lärarna

Jo, eventuellt blir en del folkpartister glada. Lärarna kommer att märka att trögheten från 1980-talet återkommer och att lönerna inte påverkas av en statlig anställning. Det var före kommunaliseringen som de stora lärarstrejkerna ägde rum.

Statligt huvudmannaskap och ökad statlig styrning ger inte bättre resultat i skolan. De huvudsakliga orsakerna varför skolan kommunaliserades var att kostnadsutvecklingen i skolan måste brytas, att pengarna användes ineffektivt och att den växande statliga byråkratin, i form av länsskolnämnder och skolöverstyrelsen, inte förmådde göra nödvändiga förändringar, så att elever och deras föräldrar skulle få ett ökat inflytande samt att staten inte klarade av att skapa en likvärdig utbildning för alla elever. Det klagades redan då över att resurserna fördelades olika över landet. Det klagades också över att lönerna inte utvecklades rätt. Kort sagt, den statliga styrningen led av allvarliga problem. 

Inför beslutet om kommunalisering fanns andra frågor än styrningen av skolan som var viktiga för socialdemokraterna. Dessa hade fått samma genomslag vid en fortsatt statlig styrning. Skolan styrdes allt mer mot en skola där sociala färdigheter prioriterades på bekostnad av kunskap. Eftersom behovet av kunskaper förändras över tiden skulle eleverna lära sig var man hittade kunskaper ifall man behövde dem. Det blev viktigare att eleverna fostrades till att vara demokratiska medborgare än ämneskunniga. Detta var en medvetet politiskt  projekt, som  genomförts oberoende av huvudmannaskap.  

Lärarutbildningen följde också denna grundtanke. Den övergick till att bli en examen med fria val. Nyutbildade lärare i svenska behövde till exempel inte ha kunskaper i läs- och skrivutveckling. Nya lärare i matematik förstod inte alltid hur subtraktion gick till. Den så viktiga skolstarten sköttes av lärare som saknade tillräckliga ämneskunskaper och kunskaper om undervisningsmetoder.

Beslut om skollagar, läroplaner och lärutbildning har alltid hört till den statliga styrningen. Dessa brister kan inte skyllas på kommunerna. Det har varit en medveten förändring av skolans mål som hade skett oberoende av huvudmannaskap.

Dags att uppdatera bloggen sägs det

Ja visst är det dags. Ibland vill jag få så mycket sagt att det i stället inte blir något.  Det skall bli bättring.