Kajor är trevliga fåglar

Prof em Staffan Ullstrand har skrivit en underbar artikel om Uppsalas kajor i lokaltidningen idag. Jag fascineras av dessa fåglars liv och känner mig litet extra hemma när kajflockarna förflyttar sig mellan domkyrkan och Ultunas fält.

I arbetsrummet har jag tre tygkajor tillverkade av elever på särgymnasiet (eller fyraårslinjen som de själva föredrar att kallas) på Fyrisskolan. Kajorna är utmärkta presenter och kan köpas i skolans butik.

För något år sedan tog jag hand om en kajunge som inte orkat hänga med flocken. Jag vet att mammorna kommer tillbaka och hämtar ungarna men denna höll på att bli ihjältrampad på gågatan. Fågeln fick mat och traskade runt på grannens tomt. Min fågelhund var allt för intresserad för att ha den hos oss. Några dagar senare flög den till nästa granne, som returnerade den, och ytterligare några dagar senare lyfte den på riktigt.

Flera kajor söker sig till våra fågelmatsbehållare varje dag och de är mycket välkomna.

Det finns förbättringspotential för skolan

UNT fortsätter sin kampanj mot oss i alliansen. Vi har presenterat en viktig konsultrapport som analyserat svagheter och styrkor i Uppsalas skolor. Den presenterar mycket positiva saker och berättar vad som inte uppfattas fungera fullt ut. Det var precis vad vi ville veta mer om. Vi har fått svar på vad vi skall vi förbättra. UNT skriver en bra artikel om vad som framkommer i rapporten.

MEN sedan sätts rubrikerna, som ändå är det som ger bilden för de flesta läsarna - "Alliansens skolpolitik får underkänt" och "Alliansens skolpolitik sågas".

Så är inte alls fallet, men det vet jag från tidigare att sanning inte är UNT:s starka sida.

I alla bevakningar av skolan under de senaste månaderna har rubriksättningen beskrivit något som inte varit sant. Det började med en artikelserie om ökad segregation i Uppsalas skolor. En sådan går inte att påvisa men det var inte viktigt för UNT. Sedan kom nästan tre hela sidor om att det fattas 2500 platser i skolorna under de kommande åren. Inte alls sant men en person som inte har ansvar för frågan hade sagt så, vilket räckte för UNT.

Och nu har vi dagens rubriker som inte är sanna. Alla andra medier har rapporterat i enlighet med vad som faktiskt står i rapporten.

Hur eller hor

Jag möter ibland åsikter om hur svenska språket talas i skolor och förskolor. Eftersom jag självutnämnd språkpolis tar jag sådana inlägg på allvar, om de verkligen har med felaktigheter i det svenska språket att göra. Tyvärr är det sällan så.

Oftast klagas det på uttal av svenskan, nu senast att lärare uttalat ord litet annorlunda  i den nya TV-serien  9A.  Ordet hur lät som "hor".

Jag kan bara konstatera att vi skulle behöva ha yrkesförbud för gotlänningar, skåningar och stockholmare om endast rikssvenskt vokaluttal tillåts. Drar vi det litet längre har flera dialekter avvikelser från den svenska grammatiken i det dagliga talet. Norrlänningar, upplänningar, värmlänningar, göteborgare, dalfolk och några fler försvinner då också. Vilka får då bli lärare? Vi skulle nog bli  tvungna att  importera  alla våra lärare.

Jag tycker att  vi  i stället borde  ta itu med  sådant som  förvränger språket, till  exempel syftningsfel, särskrivning och användande  av personligt  pronomen i stället för reflexivt pronomen.

Skillnaden mellan nedanstående meningar är enorm. Den andra kräver  kanske  polisingripande men sannolikt är det innehållet i mening nr 1 som avses. Denna sorts felskrivning har blivit så vanlig att jag ser den dagligen, även i nyhetsförmedling och officiella dokument inom kommunen.

1. Han tog sitt barns hand och sprang iväg med barnet. (reflexivt pronomen)
2. Han tog hans barns hand och sprang iväg med barnet. (personligt pronomen)

Ät så mycket du vill och gå ned i vikt

Löpsedlarna följer årscykeln vad gäller bantningstips. Jag utesluter inte att man återanvänder gamla löpsedlar och bara byter datum.

I år hittar man faktiskt variationer från det vanliga utbudet av bantningstips. Numera går bantning till så att man får äta massor av allt man gillar bäst. Här är ett axplock av vad jag läst på löpsedlar för dags- och veckotidningar på senare tid.

Ät så mycket du vill och ändå gå ned i vikt
Håll dig smal - ät mycket ost
Gå ned i vikt - ät mycket vitaminer
Gå ned i vikt- utan att banta
Ät choklad utan dåligt samvete
Så slipper du banta och går ned ändå
Ät dig mätt och går ned i vikt

Med alla dessa fina bantningstips är väl risken nu att människor kommer att äta sig allt för smala.

UNT publicerar inte kritik mot sin rapportering

Naturligtvis nappade en insändare i UNT på UNT:s artikel att det fattas 2500 skolplatser (vilket det alltså inte gör). Jag hade inte väntat mig att UNT skulle publicera mitt svar och nu har jag fått besked från självaste chefredaktören. Han anser inte att mitt svar "tillför något i sak". Ingen publicering alltså. Då skall man veta att UNT inte skrev ett ord om att det planläggs många nya skolor.

Att det inte saknas 2500 platser i grundskolan och att vi kommer att bygga många nya skolor är inte intressant för UNT.

Det har inte heller varit intressant för UNT att Uppsala för första gången på minst tio år har balans mellan tillgång och efterfrågan på förskoleplatser. Brist skriver tidningen gärna om.

Tråkigt att lokaltidningen vill förmedla en negativ bild av Uppsala.

Här är min saklösa refuserade insändare:

Kommunen har givetvis en plan för skollokaler. I planeringen ingår flera tusen platser i form nybyggda skolor i nya bostadsområden, nya friskolor och platser i befintliga skolor som inte kommer att ha fullt.

Det är rent nonsens när UNT i en rubrik fastslår att ”2500 barn saknar plats i skolan de närmaste åren”. Man skall inte tro allt man läser i tidningen.