Kommunala musikskolan i Uppsala hör till landets bästa

Eleverna i kommunala musikskolan i Uppsala går kvar nästan dubbelt så lång tid som i andra kommuner och många fortsätter med musik som yrke.

 

Vi moderater backar inte från vårt krav att dagens högkvalitativa verksamhet skall utgöra grunden även i fortsättningen. Musikskolan skall kunna fungera som förberedande för fortsatt musikutbildning. Det innebär exempelvis fortsatt individuellt spel på alla symfoniska instrument.

 

Det kostar en hel del att hålla den höga kvaliteten som kommunala musikskolan har. Att spela harpa eller oboe kostar nästan dubbelt så mycket som att spela gitarr eller blockflöjt. Men vi vill ha kvar bredden! Det har socialdemokraterna kallat den ”borgerliga passiviteten och oviljan att vidareutveckla musikskolan” och vår inställning beskrivs som ”oförståelig och kulturfientlig”.

 

Tack vare en lyckosam upphandling kan vi höja elevantalet i musikskolorna från 2000 till 3000 elever. Tilläggsuppdraget gick till en av de tre musikskolorna som redan är etablerade i Uppsala. Socialdemokraternas ryggmärgsreflex att säga nej till upphandling byttes visserligen senare till ett ja, men hade de fått bestämma hade större delen av dessa tusen nya eleverna inte fått börja spela.

 

Socialdemokraterna har länge velat omvandla musikskolan till en kulturskola. De vill göra andra prioriteringar. Vi ser att hela grunden för den kvalitativa undervisningen som kännetecknar Uppsalas musikskolor är hotad. Mångfalden som idag finns skall in i en enda kommunalt styrd kulturskola. Vi får då mindre för pengarna och ett mer politikerstyrt kulturutbud för unga.

Nya moderaterna värnar kvalitet och mångfald i utbudet av kultur för unga som ger  bättre verksamhet än en koncentration till en kommunal aktör. Moderaterna stödjer organisationer som har ett varierat utbud i olika delar av kommunen vid sidan av det rent kommunala utbudet.Vi får också mer för pengarna. Det gynnar uppsalaborna!

Dags att slå hål på några myter om skolan och förskolan som ofta upprepas i debatten

Sedan den borgerliga regeringen i början av 1990-talet införde allmän rätt till förskola för barn från ett år har både gruppstorleken och personaltätheten varit ungefär densamma i Sverige. Det har alltså inte blivit försämringar trots att det ofta sägs vara fallet. För Uppsala finns statistiken för de senaste tolv åren och den visar på samma trend. Uppsala ligger ungefär på rikssnittet.

 

I Uppsala har andelen stora barngrupper snarare minskat något och andelen små barngrupper ökat. Ett undantag finns. 2006 var valår och förskolan drevs då med stort underskott som det då styrande partiet, Socialdemokraterna, inte kompenserade för i sin budget för 2007.

 

Antalet pedagoger per elev i grundskolan har aldrig varit högre än nu. Ett undantag finns under tre år på 1980-talet. Efter de svåra åren för den offentliga sektorn under 1990-talet har personaltätheten stadigt ökat i svenska grundskolor. Klasserna är inte heller större idag.

 

Grundskolan har fått mer resurser. Om man räknar upp kostnaden per elev med det av Statistiska centralbyrån beräknade skolindexet (kostnadsökningen varje år i skolan) ser man att uppsalaskolornas kostnader per elever ökat väsentligt mera. Däremot måste skolor anpassa sig till en minskad ram om antalet elever i skolan minskar vilket oftast uppfattats som nedskärning. Under de tio senaste åren har antalet elever i grundskolan minskat med en fjärdedel. Från och med i år ökar antalet elever igen vilket innebär att även totalramen för grundskolan kommer att öka varje år under en lång tid framöver.

 

Barn- och ungdomsnämnden fördelar också en betydande del av pengarna efter beräknade behov. Dessa pengar omfördelas allt eftersom behoven varierar, men vi vet att alla skolor som får mindre något år uppfattar att skolan tvingats skära ned. Vi i alliansen har ändrat modellen så att fler behov beaktas och minskat tilläggsbidrag inte skall bli så kännbart, vilket oppositionen kritiserar oss för.

 

Resultaten i grundskolan har ökat under hela 2000-talet. När alliansen tog över styrningen efter valet 2006 fick gick var tredje elev ut nian utan fullständiga betyg. Idag är det en betryggande nivå på över 80% som har godkända betyg. Vi har ännu inte alla uppgifter för innevarande år men vi kan vara säkra på att resultaten har höjts rejält. Särskilt glädjande är att pojkarna lyft sig långt över riksgenomsnittet.

 

Läraren är skolans absolut viktigaste resurs. Vi har under en följd av år satsat på kompetensutveckling. Över 400 lärare har tagit mer än 10 000 högskolepoäng. Vi har ökat antalet lektorer och infört första lärare. Dessa har fått stora lönelyft medan övriga generellt fått något mer än de centrala avtalen givit. Nu tar vi steget och höjer lönenivån för alla lärare. Varje lärare skall få minst 2000 kronor mer per månad från och med januari 2015. Under mandatperioden kommer en stor andel att få 10000 kronor mer per månad. Alla lärare måste känna att deras engagemang och arbete uppskattas.

 

Moderaterna kommer att fortsätta att arbeta med faktorer som forskningen visat har störst betydelse för resultaten. Höga förväntningar på både elever och lärare är grunden. Lärarna måste få mera tid med eleverna och eleverna måste få bättre studiero. Vi kommer att fortsätta satsningarna på de yngsta barnen både i förskolan och grundskolan och med att minska barngrupper och klasstorlekarna för dem.