Har MP verkligen så låga tankar om kommunernas kompetens?

När en skolminister inte har bättre förtroende för skolhuvudmännen, i det här fallet kommunerna, än att han lovar att regeringen skall ta tag i skoltoalettproblemen har vi ett rejält problem i diskussionerna om statliga eller kommunala skolor.

Den 22 januari säger Fridolin till SVT (enligt SVT.se)

 – Det är ett krav vi kommer att ställa på kommunerna och de som driver skola att när man gör de här upprustningarna så gör man det tillsammans med elever och lärare, så man rättar till sådant som inte fungerar. Till exempel se till att man har toaletter som är lätta och snabba att städa, så det också blir lätt för eleverna att visa respekt för den gemensamma miljön på toaletterna, säger Gustav Fridolin.

Nu stoltserar Fridolin att staten (dvs hans departement) kan det här med renovering och byggnation av skolor bättre än kommunerna som äger fastigheterna. Det är att fullständigt såga kommunernas fastighetsförvaltningar jäms med fotknölarna. Om han tycker att kommunerna kan det här med fastigheter så dåligt borde alla fastigheter överföras från kommunal förvaltning till statlig förvaltning omedelbart!

Faktum är att skoltoalettsnusket är en svårare fråga än Fridolin gav uttryck för. Var det så enkelt som han tror skulle vi inte ha toalettproblem i skolorna.

Grundproblemet i skolorna är att det finns för få toaletter och för litet städning.

Vi kan inte bygga om alla skolor samtidigt och måste leva med en successiv renovering och nybyggnation. I nya skolor har Fridolins besserwisserrecept givetvis redan följts.

Kommunerna vet vad som behöver göras och gör det. Ingen kommun och inte heller staten kan bygga om alla skolor samtidigt.

Under tiden är det ett städningsproblem och i viss mån ett ordningsproblem. Jag besöker många skolor och ser till att alltid titta hur toaletterna ser ut. Jag ser att de flesta ser bra ut, i alla fall under förmiddagen. I slutet av dagen kan det ligga papper överallt plus annat som gör att vi har det vi kallar toalettsnusk. Det hade behövts städning under dagen och ordningsammare elever. Jag vill också poängtera att toaletterna i de flesta skolorna inte alls är snuskiga.

Kommunerna vet vad som behöver göras. Om Miljöpartiet anser att kommunerna inte har den kunskapsnivån borde staten utnyttja sin rätt att tvångsförvalta omedelbart.

En aktiv opposition måste ha en politik att granska

Decemberöverenskommelsen är en förutsättning för att allianspartierna skall kunna bedriva en oppositionspolitik.

Ingen vet vad socialdemokraterna och miljöpartiet skulle kunna genomföra om de inte ges möjligheten att fatta beslut utifrån en egen budget. Vad skall en opposition opponera på?

Det är ingen oppositionspolitik att kritisera socialdemokraternas och miljöpartiets genomförande av alliansens budget. Det blir i stället alliansen som får bära ansvaret för misslyckanden. Det kan aldrig vara riktigt att ha det så.

I decemberöverenskommelsen har spelreglerna fastställts, inte politiken. Att regera utan fasta spelregler är det sämsta alternativet. Ingen kan riktigt bära ansvaret. Regeringen kan inte visa ifall dess politik ger resultat eller inte. Det blir lönlöst för allianspartierna att påstå att borgerlig politik är bättre. Vem vet?

Sverige har alltid präglats av överenskommelser. Sverige är internationellt känd för den så kallade Saltsjöbadsandan och för den så kallade Svenska modellen. Båda växte fram under 1930-talet som samförståndslösningar för att slippa onödiga konflikter. Fokus har kunnat sättas på att utveckla Sverige.

Sverige har styrts av många minoritetsregeringar. Vi har också genom åren haft blocköverskridande överläggningar kring många viktiga frågor så som försvaret, utrikespolitiken och pensionerna.  Det har fungerat därför att vi har varit överens om spelreglerna.

Våra olika uppfattningar hur Sverige skall utvecklas kommer bäst fram i ett land utan ideliga regeringskriser.

Utbildningsministern (MP) har fel om speciallärare

Jag hörde utbildningsminister Fridolin säga att alliansen tagit bort speciallärarna. Så är inte alls fallet.

Utbildningen till speciallärare togs bort av socialdemokraterna för över 20 år sedan. Allt eftersom speciallärarna har gått i pension eller bytt jobb har det blivit färre och färre. Till slut har bristen blivit akut. De närmaste åren behövs nästan 1 200 nya speciallärare.

Alliansen såg till att utbildningen återupptogs 2008. Det tar några år innan studenter slutfört sin utbildning och tillräckligt många kommit ut i skolorna igen. Så sent som förra året beslutade allianseregeringen att fördubbla antalet utbildningsplatser.

Speciallärarna har en mycket viktig uppgift för att alla elever skall kunna få det stödet som de behöver.

Jag tror inte på betyg i fyran

Vilka förändringar som den svenska skolan behöver genomgå är faktiskt ganska välkända. Till dessa nödvändiga förbättringar hör det individuella stödet. Idag ges största delen av stödet till elever med extra behov i högstadiet, till och med sent i högstadiet.

Stöd till elever som inte hänger med måste sättas in tidigt. Det är väl känt men görs inte alltid. Vid studier har man också sett att hjälpen som sätts in inte får den effekten som man tänkt sig.
Kunskaperna om hur hjälp skall utformas är nämligen inte tillräckligt bra.

Detta är ett bra exempel på att man inte förbättrar med mera pengar utan måste se över hur pengarna man har används. Mer av detsamma (som inte fungerat) kommer inte att ge bättre resultat.

Behövs betyg i fyran för att utvisa var stöd behöver sättas in? Nej, det tror jag inte. Vi har nationella prov i trean och i femman. Resultaten tillsammans med lärarnas kunskaper om eleverna räcker väl för att fastställa att behovet av stöd finns. Den stora utmaningen är att veta hur stödet skall utformas.

Det här är Charlie

Världens snällaste hund

Mitt beslut att romska migrantbarn skall få undervisning

Jag blir glad när jag läser SvD idag om volontären Lasse Öberg som i Uppsala undervisar tiggarnas barn i engelska. Deras barn skall väl inte behöva gå i föräldrarnas spår?

www.svd.se/nyheter/inrikes/fa-barn-till-eu-migranter- i -skolgang_4224581.svd

Beslutet som jag initierade i min nämnd var att kombinera två verksamheter. Alla barn bör ges en chans att kunna förverkliga sina drömmar för livet. Även dessa barn behöver kunskaper och någon form av undervisning.

Uppsala kommun letar efter jobb åt människor som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. En del av dessa har förmodligen undervisningstalanger men som av olika anledningar inte kan få jobb. Orsakerna kan vara många. Jag tänker mig att det finns personer som inte slutfört sin lärarutbildning, som inte orkar med en hel arbetsdag eller har för dåliga kunskaper i svenska. Några kanske till och med taar ett språk som de romska barnen från kontinenten kan. Det finns säkert också fler volontärer än Lasse.

Varför sade vi nej till skola? Dels på grund av det rättsliga läget som jag och kommunens jurister anser vara mycket tydligare än Skolverket tror. Man måste läsa fler lagar än dem som avser skolan.

Ett större problem är att skolan har en bestämd struktur som inte möjliggör att man kommer tre månader för att sedan vara borta under obestämd tid. Kommunen lägger ned en hel del resurser på att kartlägga nyinvandrade elevers skolnivå för att kunna sätta in rätt stöd. Bara den delen tar större delen av en vistelseperiod.

Forskning visar att det är bra att elever så snabbt som möjligt placeras i en vanlig klass. Det fungerar inte om eleven inte har full närvaro. Eleven kommer ständigt att ligga efter övriga elever. Klyftan ökar för varje period eleven lämnar Sverige, vilket är var tredje månad.

Dessa barn har inte sammanhängande skolgång från sina hemländer vilket också innebär att de inte har samma kunskapsnivå som sina jämnåriga i Sverige. Jag tror inte att ett barn skall gå i en klass med mycket yngre barn.

Svensk skola bedrivs på svenska. Jag är inte övertygad att svenska är det första språket som ligger på önskelistan för de huvudsakligen rumänska barnen.

Grundskola är inte den bästa lösningen för EU-migrantbarnen. En anpassad undervisning för att i första hand lära ut baskunskaperna i de viktigaste ämnena är bättre tror jag.

Tack Lasse!