17 februari 2014

75 år sedan Bollhusmötet. Vad har vi lärt oss?

Idag är det 75 år sedan Uppsalas studenter samlades i Bollhuset och beslöt att tillskriva regeringen att inte släppa in judiska studenter. Helt klart en mörk fläck i Uppsalas historia som endast kan blekas något ifall vi lärt oss något av händelserna.

Det är ingen hemlighet att jag känner starkt för det judiska folket. Om det skall ha ett värde måste jag också vara ödmjuk inför andra som söker ett bättre liv i Sverige, även romer från Rumänien. Romerna har utsatts för fruktansvärda folkrensningar men än idag är det på något sätt legitimt att ta avstånd från dem.

Vi har gått med i EU i tron att alla människor skall kunna få det bättre. Nu har EU möjligheten att visa att det är på allvar. Delar av Europa har problem och då samlas EU för att lösa dem. När ekonomin gått i sank i Grekland och några fler länder är EU framme och stödjer dem. Helt rätt. När människor i delar av Europa inte accepteras och inte kan ta sig ur sin fattigdom är det dags igen.

I Sverige har ingen behövt tigga sedan årtionden. Det är inte rimligt att vi ändå möts av tiggeri i snart varje gathörn. Sverige kan inte ta ansvaret som vilar på andra länder mer än landet redan gjort. Det är dags att EU utnyttjar sina möjligheter.  

Europeiska socialfonden (ESF) bör kunna riktas mot dem som behöver medlen bäst. ESF investerar i människor, med fokus på förbättrade möjligheter till anställning och utbildning. Den har också som mål att förbättra situationen för de människor som är mest utsatta för fattigdom. Över 74 miljarder euro har avsatts för perioden 2014 till 2020. 20 % av fonden skall användas för förbättrad social integration och bekämpning av fattigdom.

Jag vill se väldigt tydliga prioriteringar inom EU så att alla kan ha ett drägligt liv. Tiggeri skall inte få bli en vardaglig företeelse i Uppsala eller någon annanstans.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar