Skolplikt

Skolplikt gäller inte för barn som varaktigt vistas utomlands. I det nu mycket omskrivna fallet om en familj vars barn inte gått i svensk skola antyds att familjens barn inte flyttat så som uppgetts till kommunen. Kommunen har dock än idag inte annan information än att barnen har vistats i ett annat land utom under loven då de återvänt till Uppsala, trots pågående utredning.

Röster har höjts att vi borde kontrollera barnens skolgång i annat land. Jag är positiv till en diskussion hur vi bättre tillvaratar barnens intressen och det aktuella fallet är startskottet för en översyn av våra rutiner som skolmyndighet. Men vi måste samtidigt fråga oss hur stora ögon myndigheterna skall ha. Skall varje familj, fast de lämnat Sverige, ha skyldighet att redovisa hur de lever i det nya landet? Vill man att svenska myndigheter skall godkänna kvaliteten på det nya landets skola? Skall vi bygga hela vårt samhälle på extremerna och utgå från att människor ljuger?

En fråga som jag ställer mig idag är om en familj som registreras som utlandsboende av olika myndigheter verkligen kan bo kvar i Sverige vid sidan om alla skyldigheter och förmåner och vad motivet för ett sådant liv kan vara?

Vilken sanningen i det här fallet än är är det tragiskt att barnen farit illa och vi måste se vad vi kan göra för att reparera det.