Vem var hetast i Almedalen?

Medierna har olika uppfattningar om hetast i Alemdalen var nya ärkebiskopen eller ledaren för ett ganska nytt extremsocialistiskt parti. Tanken som direkt slår mig är att hela budskapet från Almedalen är en tävling mellan medierna.

Enligt uppgift fanns över 700 journalister där. De stora medierna hade tält i direkt anlsutning till själva dalen där talen hålls. Det var mycket direktsändning och det skulle kommenteras hela tiden.

Medierna själva skapar budskapet om vad som är intressant! För varje medium gäller att inte hamna på efterkälken. Alla dessa 700 journalister skall leverera något i alla sändningarna. Därför får vissa budskap enormt utrymme. Jag tror att det mycket beror på att det är enklare att snabbt haka på en trend än att påbörja en egen nyhetstråd, som kanske inte ens uppmärksammas av konkurrenterna. Det är ju viktigt att inte försvinna i bruset.

Jag var i Almedalen. Jag märkte inte alls att någon viss socialist var dominerande (annat än i medietälten) trots högtalare på en cental plats. För mig var Almedalen framför allt möten mellan byggbolag och politiker som hade en gemensam vilja att minska bostadsbristen i attraktiva kommuner som Uppsala. Det var möten med fackliga representanter och skolmyndigheter för att finna en gemensam väg för bättre resultat i skolan. Det är frågor som har betydelse för människors vardag.

I medietälten var det andra frågor som dominerade, men de gav inte en bild av vad som engagerade de flesta av besökarna i Almedalen.

Jag måste erkänna att jag inte heller såg mycket av ärkebiskopen, men skall vi välja får hon definitivt min röst.

Äntligen modern IT i Uppsala kommun

I stort sett sedan alliansens tillträde i Uppsala kommun 2006 har vi utrett frågan om hur vi skall effektivisera kommunens IT-hantering.

Kompetensen är hög i Uppsala, både inom kommunens egen IT-avdelning och inom IT-företagen som har sin hemvist i kommunen. Varför har kommunen då inte IT-system som fungerar bättre?

Jag tror att det i hög grad beror på två saker.

1) Kommunen har för många steg och slutanvändaren vet inte vem som bär ansvaret när det skiter sig. Det är i stort sett alltid någon annans ansvar och vi vet att någonannanismen är ett effektivt sätt att sätta stopp för utveckling. Den egna IT-avdelningen är bara en av aktörerna men en viktig sådan. En annan viktig aktör är kommunstyrelsen, som för slutanvändaren känns väldigt långt borta. Kommunledningskontoret drabbas också av någonannaismen.

2) Kommunens egen IT-verksamhet spänner över ett oerhört stort kunskapsområde och jag tror att det är svårt att ha spetskunskap inom varje område på den nivån som egentligen skulle behövas.

Genom åren har jag sett alltför många misslyckade IT-satsningar i kommunen. Ingen har beräknat (inte vågat?)  hur mycket de kostat. Dessa misslyckade dyra satsningar började redan på 90-talet. Den senaste jag känner till måste vi skrota så snart som möjligt. Ersättningen är på gång.

Kommunfullmäktige har nu beslutat att vi skall upphandla all IT vilket är det enda rätta. Vi slipper ägna tid åt att fundera vem som bär ansvaret. Kommunen behöver inte bära kostnader som inte hör hemma i kommunen. Kommunledningskontoret kan nu fokusera på att bli en kvalificerad beställare.

MP får 1,5 mnkr att bli 23 mnkr

Det är lätt att få pengar att räcka långt när man är i opposition.

Idag har MP i Uppsala fått 1,5 mnkr att täcka ett underskott på 23 mnkr i en nämnd (som omsätter 1,1 mdr kronor).

Nämnden ifråga hade ett stort underskott förra året beroende på ökade volymer. Nämnden beslutade vilka åtgärder som behövdes för att anpassa verksamheten till den nya budgeten. Halva underskottet kunde tas genom effektivisering och hälften täcktes med ökade kommunbidrag. Nämnden är på god väg men det har inte gått fullt så fort som den hade hoppats. Förväntade underskottet är häften av förra årets men inte helt borta just detta år.

MP, som gillar detaljstyrning, har i sin budget för 2014 tillskjutit 5,8 mnkr mer än alliansen, varav det mesta går till kvinnojourer, familjefridsarbete, ökat föreningsstöd och till en höjning av socialhandläggarnas löner. Det är inte på dessa områden underskottet har uppstått.

Endast 1,5 mnkr går till till sådant som skapat underskottet som prognostiserats till 23 mnkr.

Vidare vill MP att pengar skall omdisponeras till nämnden med underskott från någon annan nämnd men kan inte uppge vilken nämnd som skall avstå från verksamhet.

Ifall det hade funnits någon som hest verklighet bakom MP:s beskrivning av hur deras 1,5 mnkr skall täcka underskottet skulle jag verkligen lyssna. Men det är bara den vanliga viljan att alltid ha mer pengar till allt, trots att kommunens intäkter är desamma för både alliansen och oppositionen (undantag - V som höjer skatten).

SVD kartlägger framgångsfaktorer i skolan

I min politiska vardag hör det till ovanligheterna att medier delger positiv utveckling. Jag vågar gå så långt att säga att man medvetet avstår från det positiva och riktar in sig på kritik. Därför är det med extra stor glädje jag läser Svenska dagbladets serie  #Skolresan - på jakt efter de goda exemplen.

En av skolorna som besöks är Internationella engelska skolan i Uppsala. Framgångsreceptet är att ha 

- tydliga ramar, regler och disciplin.

- höga förväntningar på eleverna

- möjlighet att utveckla sig under extralektioner, tutorials.

- regelbunden måluppföljning

Skolan har konkretiserat det väsentliga från forskning och från både svenska och internationella studier i några tydliga arbetsmetoder.

Jag har besökt skolan och noterade att kontakten mellan elever och lärare var mycket påtaglig. Lärarna hade tid att se eleverna. På avslutningen delade eleverna ut pris till de bästa lärarna. Kanske något för andra skolor?

Jag rekommenderar läsning av serien till alla som är intresserade av skolan.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skolresan_3562868.svd?sidan=4

Vände ryggen mot

Jag avstår normalt från att kommentera utseenden men måste ta med litet idag. Jag kommer just från ett torgmöte som Sverigedemokraterna hållit i Örebro. Jag visste inte alls att mötet skulle äga rum utan var ute efter att köpa en brun läsk.

Över hela torget stod människor som tittade åt ett annat håll. Jag förstod snart att de vände ryggen mot något och detta något visade sig vara ett par män som såg ut att komma direkt från Hell´s Angels årsmöte. Efter en stund äntrade en välkammad och välklädd man som kallar sig Partiledaren för partiet i fråga. Det visuella förbättrades väsentligt men budskapet blev inte bättre.

Några få applåderade. De verkade allihopa vara unga grabbar som förmodligen också hade velat vara med på Hell´s Angels mötet.

För övrigt fylldes torget av denna tysta demonstration av människor med ryggen vänd mot talarna. Det gjorde helt klart mer intryck än högljudda demonstrationer som urartar.

Startskottet har gått för ny riksväg 56 i Heby kommun

Riksväg 56 mellan Heby och Tärnsjö skall byggas om. Trafikverkets generaldirektör och regionchef, Hebys kommunstyrelseordförande samt jag i egenskap av regionstyrelsens ordförande fick säga några vackra ord innan startskottet avfyrades.

http://www.unt.se/uppland/heby/kommunalradet-i-heby-nu-bygger-vi-sedan-kor-vi-3137341.aspx

Det är en viktig väg som  ingår i sträckan som kallas "den räta linjen" på grund av den någorlunda raka sträckningen mellan Norrköping och Gävle. Den är ett bra alternativ för trafik som inte skall till Stockholm och är kortare än E4:an mellan dessa orter. 

Vägbygget startar nu därför att trafiksäkerheten behöver öka och därför att vattentäkten som den går över riskerar att kontamineras om en lastbil med farligt gods skulle välta.

Regionförbundet i Uppsala har tillsammans med övriga länen kring Mälardalen krävt att det statliga stamvägnätet ska vara mötesseparerat. Trafiksäkerheten ökar. En trafiksäker  och snabb väg gör det också möjligt att bo i andra orter än städerna. Vi eftersträvar en så kallad flerkärnighet i östra Mellansverigeregion i länkar där järnväg inte är realistiska mer än möjligen på väldigt lång sikt.

Vägen möjliggör en effektiv godsinfrastruktur. Räta linjen är en av fyra  nord-sydliga länkar i vår geografi (väg 50 Bergslagsdiagonalen, längre västerut, räta linjen, väg 55 och E4) som behövs för de nationella och regionala godsflödena. Väg 56 kopplar ihop godstransporterna från Norrlandskusten och Gävle hamn med viktiga godsnoder i västra östra Mellansverige som Västerås, Norrköping m fl. 

Vi vill undvika genomgående godstrafik på E4:an på grund av www.unt.seträngsel i Stockholm.

Vägsträckan blir klar 2017. När denna länk och Heby-Sala är utbyggda återstår bara väg 70 innan vi har ett mötesseparerat stamvägnät i vårt län.

Bra att ha underlag men måste man utreda allt?

Sverige har en lång tradition av effektiv administration men ibland måste jag undrar hur måttstocken för effektivitet ser ut.

Lagar som styr de politiska organen kräver beredning innan beslut kan fattas. Det skyddar oss förvisso mot många dåliga beslut vilket är bra.

Beredningskravet för med sig behov av underlag, till exempel statistik. Jag undrar om något land har så mycket statistik över allt som Sverige har?

Stora delar av konsultnäringen lever på att allt skall beskrivas och olika handlingsalternativ skall värderas. Jag undrar hur mycket av all tid som konsulter debiterar den offentlig förvaltningen egentligen bara är en lång beskrivning av det som vi redan vet. Skillnaden är att vi får det nedskrivet på glansigt papper med fina färgbilder och diagram.

Flera gånger har jag varit med om att konsulterna glömt att ändra namnet på uppdragsgivaren på alla ställen. I stället för Uppsala hittar man  en annan kommuns namn  litet här och där i dokumentet. "Sök och ersätt" har inte fungerat fullt ut. Toppen om man kan debitera samma jobb flera gånger förstås och effektivt blir det för konsultbolaget.

Slutsatsen av min fundering är att det är bra att veta vad man beslutar men att det finns en stor portion  effektivisering som kan göras. Kanske blir besluten ännu bättre om mer tid läggs på analys av effekterna av beslutsförslagen och mindre på den deskriptiva delen.

Jag kan också konstatera att Uppsala kommun snabbt går åt rätt håll. Långbänkarnas tid är över, till och med bänkarnas och vi inför på sin höjd pallar. Det gynnar uppsalaborna.

Uppsala satsar på barnen (Debatt - UNT.se)

http://www.unt.se/debatt/vi-satsar-pa-barnen-3089783.aspx

Inga besparingar på barnen har gjorts i Uppsala. Tvärtom överstiger tillskotten till förskolan kostnadsökningarna i form av löneutveckling, lokalkostnader och övriga kostnader (skolindex). På sju år har resurserna per barn ökat med trettiofem procent. Varken den genomsnittliga personaltätheten eller barngrupperna har förändrats mycket, sett över en längre period. Uppsala hör till de kommuner som lägger en stor andel av skatteintäkterna på förskolan. 

Trots detta rapporteras om försämringar, vilket behöver kommenteras.

Uppsala har under de senaste fem till sex åren, liksom andra attraktiva städer, haft det största tillskottet av nya barn i förskolan någonsin. Varje år har mer än fyrahundra nya platser skapats, vilket är mer än en fördubbling av ökningstakten. Kommunen ges bara fyra månader att erbjuda barn plats i förskolan, men det tar upp till sju år att bygga en förskola från detaljplan till inflyttning. Därför har det varit nödvändigt att erbjuda barn plats i befintliga lokaler, men ingen lokal har fler barn än lokalen är anpassad för.

Det vore oacceptabelt att skjuta upp en satsning på mindre barngrupper i väntan på att skatteintäkterna ökar, skriver föräldrar.

Satsningen på mindre barngrupper är gjord. En rekordstor utbyggnad av förskolor beslutades av Alliansen förra året och de nya förskolorna kommer succesivt att färdigställas. Barngrupperna kan minskas allt eftersom dessa nya lokaler blir inflyttningsklara. En minskning med ett barn per avdelning kommer att kräva cirka sexhundra nya platser.

Nära nio av tio skattekronor går till verksamhet riktad till barn och unga, samt till vård och omsorg. Den sista kronan går huvudsakligen till lagstadgade verksamheter, till exempel gator och räddning och beredskap. Jag är alltid öppen för att diskutera omprioriteringar, men man måste ha klart för sig att varje satsning som inte finansieras via skattetillväxt medför neddragningar inom annan viktig verksamhet riktad till barn och ungdomar, eller inom vården av gamla och personer med funktionsnedsättning.

I Barn- och ungdomsnämnden beslutar vi om ersättningar till förskolorna, i enlighet med skollagen, vilket innebär ett belopp per barn som varierar beroende på ålder och vistelsetid.

Nämnden fördelar också en del av resurserna utifrån socioekonomiska variabler, samt utifrån särskilda behov. Det är sedan förskolans ansvar att använda pengarna på bästa möjliga sätt.

Jag är medveten om att jag har beskrivit genomsnittet och att verkligheten inte alltid ser ut på det viset. Därför finns också möjlighet att göra justeringar inom den interna resursfördelningen. Styrelsen för vård och bildning kan göra mindre omfördelningar ifall någon enskild förskola behöver förstärkning. Alla förskolor skall hålla samma goda kvalitet, som vi vill att barnen skall möta varje dag. Styrelsen för vård och bildning håller på att se över eventuella förstärkningar.

Skolinspektionen har nyligen avslutat sin inspektion av Uppsala kommuns förskolor och givit förskolorna bra betyg. Det innebär inte att det inte finns förbättringspotential. Till exempel har Skolinspektionen sett att det finns förskolor där man behöver se över gruppsammansättningen och storleken, så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Styrelsen för vård och bildning arbetar vidare med frågorna och Skolinspektionen har godkänt den tänkta planeringen.

Vi blundar inte för kritiken men vi måste få fram de nya förskolorna för att minska barngrupperna.

Lovorden är många. Av Skolinspektionens tillsyn framgår att förskolorna bedriver ett medvetet och aktivt arbete i att utforma den pedagogiska verksamheten så att den uppfyller kraven i författningar och läroplan. När jag besöker förskolor märker jag också att det överlag finns en ständigt pågående vilja att ta till sig nya arbetsmetoder och att implementera dem i vardagen. Omtanken om barnen framgår tydligt.

Skolinspektionen anser även att kvalitetssäkringsarbetet fungerar bra. Barn- och ungdomsnämnden gör årliga uppföljningar och senast kunde vi se att andelen föräldrar som är nöjda med förskolan har ökat något till 96 procent. 97 procent av föräldrarna är trygga när barnet är i förskolan. Det är ett bra betyg, men vi vill att alla föräldrar skall svara positivt på frågorna. Vi höjer ribban för kvalitetsarbetet och en minskning av barngrupperna är en viktig del i det.

Fler studentbostäder är på gång! MP valpladdrar

Fler studentbostäder är på gång! - Debatt - UNT.se skrivet av Rolf Kroon som i sin egenskap av skattmästare för V-Dala nation sett till att nationerna tillsammans med Uppsalahem byggt hundratals studentbostäder och nu planerar V-Dala för ytterligare 400 studentlägenheter.

Läsning rekommenderas.

Är man jävig om man kan något om ämnet?

Liksom de flesta heltidspolitikerna är Uppsalas kommunstyrelseordförande (KSO) tjänstledig från sitt jobb. Det är en lagstadgad rättighet då politiker inte vet om de får sitta kvar från den ena dagen till den andra. I stort sett alla kommunal- och landstingsråd i Sverige är tjänstlediga från något jobb.

KSO jobbade inom IT-branschen. Skall det innebära att kommunen måste avstå från utveckla sin IT under alla åren han är KSO? Ja, så tycker oppositionen. KSO är jävig i IT-ärenden anser de.

Uppsala är i skriande behov av modernisering av IT-sidan. Vi ligger efter andra kommuner. Då värdesätts inte KSO:s kunskaper av oppositionspartierna. Kunskap utgör i stället ett hinder anser de, ett så stort hinder att (S) vill stoppa hela projektet att modernisera IT-tjänsterna så att de något så när mosvarar behoven från medborgarna och verksamheterna.

En journalist vill ha tillgång till gammal e-post men kommunens e-postsystem har inte klarat att ta fram dem... Ändå är de sparade enligt anvisning. Borde inte det vara anledning nog att förstå att det är dags att förnya?

Stadsjuristens definitiva bedömning är att det inte finns något som talar för jäv.

Tidigare hade vi en KSO som var fritidspedagog, tjänstledig från en arbetsplats som vi samarbetar med i pedagogiska frågor. I konsekvens av oppositionens agerande idag borde (S) inte ha fått röra fritidshemmen när de styrde. Nu gjorde de inte det heller, men det är inte poängen. Poängen är att många verksamheter kommer att stagnera om politikernas grundanställningar skall utgöra jäv och om politiker som har specialkompetens inom ett område inte skall få använda den.

Socialdemokraterna har samma lösningar på alla frågor, vänta  och/eller  utred mera. Är det någon som tror att tillväxt och välfärd kommer till på det viset?

Inga bevis behövs när politiker angrips

Det är lätt anklaga någon för något, svårare att bevisa. I politiken krävs dock ingen bevisning. Huvudsaken är att man når uppmärksamhet. Det är med stor sannolikhet  till och med hela avsikten när man misstänkliggör en motståndare.

Kommunstyrelsens ordförande i Uppsala utsätts för beskyllningar om jäv i en upphandlingsfråga. Inga bevis finns. Han har ingen möjlighet att bevisa motsatsen heller fast det är lätt att visa att han inte påverkar utgången av upphandlingen. Det är lika lätt att visa att han inte kan dra någon fördel av av den. Det är ungefär som i TV-serier när rollfiguren inte visste att man behövde alibi en viss tid och därmed inte kan bevisa sin oskuld. Hela långa serier och långfilmer bygger på detta tema.

I det aktuella fallet är det är inget jäv där  personen i fråga skulle få egen vinning men så länge det finns de som har intresse av att blåsa upp en negativ bild hålls jävstanken vid liv vare sig det finns grund eller inte.  Liksom i filmerna kommer sanningen fram och sensationsskaparna kommer att motbevisas.

Passiva politiker blir sällan kritiserade

Passiva politiker blir sällan kritiserade. Politiker som får saker att hända hamnar i blåsväder, ofta flera gånger.

I en demokrati måste medborgarna kunna utkräva ansvar av den politiska ledningen. Det är grunden för hela den demokratiska processen. Då måste också politiker ha verktyg för att genomföra sitt uppdrag.

Det viktigaste verktyget är att bestämma vad som skall upp till beslut i nämnderna. Ordföranden har det hundraprocentiga ansvaret för att upprätta föredragningslistan och ansvaret för att majoritetens beslutade politik genomförs.

Det måste vara den politiska ledningen i respektive nämnd som avgör prioriteringsordningen när många ärenden ligger för beredning. Det kräver att ordföranden måste kunna måste ställa krav på enskilda medarbetare att få fram underlag till de besluten som nämnden skall fatta.

Det är öppet att kritisera oss politiker för att ha gjort fel prioriteringar men att driva en linje att det är kommunens medarbetare som skall avgöra vad nämnden skall ta ställning till och när är ett rejält avbräck för demokratin.

Med en sådan ordning behöver vi inte  längre politiker. Då försvinner också möjligheten att utkräva ansvar.  Vem vill ha det så?

Uppsala satsar på elever med svårigheter

Replik på två debattartiklar i UNT. Min artikel finns på

http://www.unt.se/inc/print/vi-satsar-just-pa-elever-med-svarigheter-3058035-default.aspx

Om Socialdemokraterna inte ser skillnaden mellan socioekonomiskt baserade förväntningar och socioekonomisk resursfördelning får de svårt att initiera en förbättring av skolan.

Slopandet av jämförelser utifrån socioekonomiska förväntningar har inget med resursfördelningen att göra. Det innebär att en skola aldrig kan vara nöjd förrän alla elever klarat godkända betyg. Tyvärr hade vi fall då hälften av eleverna eller fyra av tio elever misslyckades men det ansågs acceptabelt därför att det officiellt framräknade värdet visade på ännu lägre förväntningar.

PISA:s analys såg också just behovet av höjda förväntningar som den viktigaste förändringen, förutom höjda lärarlöner, som Sverige behöver genomföra.

Oppositionen anför att just Uppsalas modell för resursfördelning fått beröm av Skolinspektionen och att den nu är skrotad. Så är inte fallet.

Skolinspektionen kritiserade Uppsala för ett år sedan för att ha en modell som inte kunde utvärderas. Den är ännu i dag outvärderad. Det Skolinspektionen lyfter fram är att Uppsala gör en kraftig omfördelning och satsar på elever med sämre socioekonomisk bakgrund. Det fortsätter vi att göra.

Vi fördelar faktiskt en något större andel av skolpengen än förut. Vi har till exempel mer än fördubblat stödet till nyinvandrade elever.

De största skillnaderna med nuvarande resursfördelningsmodell är att vi nu ser till att elever med behov av stöd av andra anledningar än socioekonomiska också får det och att vi har koncentrerat mer pengar till dem som man vet behöver mer stöd. Det är elever vars föräldrar har en låg utbildningsnivå och elever som nyligen invandrat till Sverige. Nyinvandrade elever i högre årskurser har svårt att både lära sig svenska och hinna ikapp den svenska läroplanen innan de lämnar grundskolan.

Elever med inlärningssvårigheter som dyslexi, dyskalkyli och lättare autism fick inget i Socialdemokraternas resursfördelning.

Det finns säkert mindre justeringar som behöver göras i den nya modellen för resursfördelning men vi anser att vi nu har en tydligare och bättre modell som också ger skolan bättre förutsättningar att planera sin verksamhet.

Målet är tydligt. Det är skolans odiskutabla ansvar att planera undervisningen så att elevers resultat inte är beroende av vilka föräldrar eleven har.

Miraklet Bobby Jr

Här ser ni ett litet mirakel. Det här är Bobby Junior, fyra veckor gammal. Hans pappa Bobby (Bodigga Royal Ocassion), Sveriges finaste beagle på sin tid, dog för sexton år sedan. Ja, Bobby Jr är 4 veckor nu i mars 2014.

Bobby levde som en del i min familj tills han blev över 16 år gammal. Han var speciell på alla sätt. Bortsett från att han var vacker hade han ett psyke som var avundsvärt. Därför ville många ha valpar efter honom och han fick också många valpar. Hans tre sista valpar föddes för fyra veckor sedan.

Bobby Junior är inte vår hund men vi kommer att få följa honom på nära håll. Ofta hoppas jag.

Vems hälsa är Hälsans förskolor mån om?

Det är smärtsamt att se att vuxna skor sig på bekostnad av barn. Igår fick vi i TV se hur girigheten föregick barns hälsa.

Budskapet var att dra ned på kostnaderna så att pengar finns till investeringar i förskolor för fler barn som förmodligen också får erfara att hälsan uppnås genom överdriven sparsamhet. Det finns ju forskare som påstår att vi lever längre om vi äter väldigt litet men inte ens de mest inbitna forskarna på området tror jag skulle påstå att detta gäller för barn.

Jag har haft kontakt med förskolan, som ger rimliga förklaringar. För min del räcker de inte då samma procedur upprepats gång efter gång. Man får göra misstag men när misstagen snarare blir rutin än avvikelse kan man inte hänvisa till det längre.

Vems hälsa är förskolans ägare mån om?

Som tur är har vi i Uppsala ett välutvecklat tillsynsarbete och har för bara två veckor sedan avslutat tillsynen av den ena förskolan i Uppsala som drivs av bolaget. Den andra inspekteras om två veckor. Även Uppdrag granskning uppgav att i Uppsala hittade man inga avvikelser.

Hälsans förskolor i Stockholm anklagas för att snåla på maten

Socialdemokraternas kommunalråd i Uppsala Marlene Burwick kräver då en omedelbar granskning av bolagets verksamhet i Uppsala, skriver UNT.

Det är förvånansvärt att Marlene Burwick inte känner till att granskning av förskolorna hör till barn- och ungdomsnämndens uppgifter och att nämnden har en särskild anställd för just detta.

Inte har hon heller brytt sig om att ta reda på ifall tillsyn gjorts i Uppsala eller om klagomål finns. Ifall hon hade tagit reda på litet fakta skulle hon veta att

- klagomål på de två förskolorna i Uppsala som hör till Hälsans förskolor inte har inkommit.

- tillsyn gjordes nyligen i den ena förskolan och avslutades för två veckor sedan.  Tillsynen visade att det bedrivs en god verksamhet på förskolan och att huvudmannen utför att bra arbete.

-ur tillsynsprotokollet kan man se att skolan har välfungerande rutiner för mat och vila. Matsedeln är näringsriktig och varierad. Maten kommer från en närbelägen kommunal skola.

- den andra förskolan ligger i tillsynsschemat för snar granskning, om två veckor  Vi har lagt det tidigare än det ursprungligen var tänkt.

TV-programmet spelades inte in igår eller idag men skulle något nytt framkomma är det sjävklart att vi kollar det. Det gör vi med varje klagomål vare sig det kommer via ett TV-program eller från någon annan på annat sätt. Det är barn- och ungdomsnämndens skyldighet och den uppgiften gör vi varje arbetsdag året om.

Det här är andra gången på kort tid som (S) uttalat sig offentligt och ställt krav som de inte haft koll på.

Slarvigt (igen), Socialdemokraterna!

180 nya förskoleplatser i attraktiva lägen i Uppsala

http://www.unt.se/uppsala/180-nya-forskoleplatser-i-uppsala-3040081.aspx

Vi förverkligar utbygganden de förskoleplatserna vi utlovat.

Det har varit svårt att få till fler förskoleplatser i attraktiva lägen i staden. Därför känns det väldigt bra att vi har tre nya förskolor som öppnar nära centrum i höst.

Många småbarnsföräldrar söker sitt boende i centrala staden nuförtiden. Det är en svängning som kom på bara några få år. Därför hängde inte utbyggnaden av förskolor med när nya bostadsområden byggdes. Det senare är till viss del en efterhandskonstruktion då vi faktiskt hade planerat för förskolor i bottenvåningar på hus, men reglerna för förskolelokaler har förändrats.

Alltid har det funnits något som har gjort att miljö- och hälsoskyddsnämnden inte kunnat godkänna lokalerna som vi föreslagit. Antingen har utegården varit för liten och lekparken för långt borta, en buss har åkt för nära eller så har det blivit för mycket buller från något annat. Listan på fastigheter som vi varit tvungna att överge som förskola är lång.

Det är inte utan att vi som ansvarat för full behovstäckning känt att uppförsbacken varit för brant.

Därför är det glädjande att nu erbjuda föräldrar att söka till flera nya förskolor nära eller i centrum. En förskola mitt i centrum öppnade sent förra året, tre centrumnära förskolor öppnar till hösten och minst en till nära centrum planeras komma igång under året.

Populism har många ansikten

Populism kan utövas på många olika sätt, men alla är inte ok. Inom politiken har de olika beslutsorganen olika uppgifter och ansvar. EU sköter sina åtaganden. I Sverige delar vi det politiska ansvaret mellan riksdagen, landsting, regioner och kommuner.  Alla har sina beslutande församlingar.

Det är inte schysst att som riksdagsman utkräva ansvar av regeringen för sådant som landstingen eller regionerna till hundra procent ansvarar för. De ansvariga politikerna har inte tillgång till riskdagen som debattforum och ställs därmed utanför, medan en enskild riksdagsman fritt kan kritisera frågor som han inte har på sitt bord.

Givetvis skall en fråga som landstingen ansvarar för ha ställts till ansvariga politiker inom de  berörda landstingen.

Alla behövs

Grunden för bra skolresultat är höga förväntningar på elevens förmåga

OECD:s PISA-analys av den svenska skolan visade att Sverige har bland de högsta kostnaderna per elev och jämförelsevis små klasser, men att dessa faktorer har liten betydelse för resultaten. OECD ger två råd som man anser har stor betydelse - höj lärarnas löner och erbjud karriärmöjligheter samt öka förväntningarna på elevernas prestationer.

Även vi moderater anser att grunden för framgång är att ha höga förväntningar på elevernas förmåga. Så fort vi hamnar i resonemang att det finns elever som skulle ha en lägre sannolikhet att klara godkända betyg sviker vi dem.

Läs min debattartikel i Uppsala Nya Tidning hur vi moderater kommer att förändra skolan vad gäller förväntningar på eleverna och hur vi lovar att höja lärarnas löner och förbättra karriärmöjligheterna.

Svik inte eleverna - Debatt - UNT.sehttp://www.unt.se/debatt/svik-inte-eleverna-3019665.aspx

Bristen på helhetssyn har varit ett stort problem

Före kommunaliseringen fanns över sjuttio olika statsbidrag till skolan. Likvärdigheten kunde inte upprätthållas på grund av den statliga byråkratin och lärarlöneavtalskonstruktionen skapade stabiliseringspolitiska problem. Kostnaderna ökade för fort samtidigt som lärarnas löner hade börjat släpa efter.

Sedan 1989 har skolan anpassat sig till femtiofem nya reformer som beslutats på statlig nivå. Pengar för att genomföra dem har ofta inte följt med. Det finns ingen anledning att tro att det skulle ha sett annorlunda ut vid en statlig styrning. Staten hade knappast avstått från reformerna. Varje gång de överlämnades till kommunal finansiering avstod staten medvetet från att skick a med full finansiering. 

Ordning i styrningen får vi om staten riktar ett grundbidrag per elev till kommunerna och att skollagens tydliga fördelning av ansvaret mellan skolan och politikerna. Framförallt behövs en lång period av lugn och ro i skolorna så att de kan planera för goda resultat för eleverna utan att nya idéer och förordningar stör arbetet.

Höga förväntningar och skickliga lärare grunden för bra skolor

Jag har idag berättat för Lärarnas riksförbund (LR) vad jag som moderat prioriterar för skolan.

Grundförutsättningen är att ha höga förväntningar, att alla elever skall klara godkända betyg. Om vi accepterar till exempel Salsa-föväntningar kommer vi att svika många elever. Jag tror att Salsa-anknytningen har varit ett av våra stora problem. I Uppsala slopade vi alla dessa jämförelser för några år sedan.

Alla elever måste bli sedda. Stöd till elever med särskilda behov måste sättas in i tid men lika viktigt är att det är rätt stöd.  Därför måste en fortsatt satsning på de lägsta årskurserna ske. Särbegåvade elever och särskilt begåvade elever skall också få stöd och utmaningar så att de kan utveckla sin potential.

Relationen mellan lärare och eleven måste få mera tid. I Uppsala arbetar vi med att ta bort betungande uppgifter från lärarna så att de viktiga möten mellan lärarna och eleverna verkligen får det utrymmet som de behöver.

Sist och viktigast, åtminstone om man tar del av all vedertagen forskning i världen och studier, är lärarens förmåga att engagera och intressera eleven. Utan skickliga lärare  kommer vi inte att nå målen.

Lärarna är utan tvekan den viktigaste resursen för elevernas resultat. Lärarna måste kunna se denna uppskattning på lönebeskedet. I Uppsala har alliansen beslutat om en löneinriktning som kommer att öka lärarnas löner mycket påtagligt under den kommande treårsperioden.

Uppsala har alla förutsättningar att bli en av Sveriges ledande skolkommuner.

4H får ökade bidrag varje år för sin populära verksamhet

Efterdyningarna av ett misstänkt korruptionsfall drabbar nu en av Uppsala kommuns verksamheter.

Vissa arrendatorer av jordbruksfastigheter har haft väldigt låga arrenden (tom negativa arrenden), så låga att korruption utreds. Detta har pågått i minst tio år. När det nu på alliansens initiativ uppdagats kan det inte få fortsätta vilket drabbar den som fått fördel av ett alldeles för lågt arrende.

4H har varit en av de gynnade arrendatorerna, i alla fall den ena gården. Föreningensstyrelsen har inte alls vetat att föreningen blivit otillbörligen gynnad och nu har föreningen svårt att få ekonomin att gå ihop när allt skall ställas till rätta.

Verksamheten är värdefull för uppsalaborna. Huvuddelen betalas av barn- och ungdomsnämnden och har haft riktiga avtal genom alla åren. Nämnden har ökat bidragen till 4H varje år. Några neddragningar har aldrig varit aktuella. Tvärtom har vi moderater tagit strid för att båda gårdarna skall kunna drivas till gagn för unga i Uppsala. Jag förstår först idag varför det varit så svårt genom åren. Även kulturnämnden och idrotts- och fritidsnämnden bidrar. Alliansen kommer att se till att verksamheten kommer att kunna fortsätta.

Det saknas inte verksamhetsavtal vilket antytts. Dem skriver jag själv under och vet att de är gediget utformade.

Däremot saknas avtal helt och hållet för det som har med andra aktiviteter att göra men dem har man inte avtalat om att de skall genomföras. Avtal har inte hamnat mellan stolarna, de finns inte därför att ingen har beställt dessa arbeten.

Korruptionsutredningen är snart klar och kommer att offentliggöras. Det är förvånansvärt att socialdemokraterna så snabbt ger sitt stöd för fortsatt mygelkultur.

75 år sedan Bollhusmötet. Vad har vi lärt oss?

Idag är det 75 år sedan Uppsalas studenter samlades i Bollhuset och beslöt att tillskriva regeringen att inte släppa in judiska studenter. Helt klart en mörk fläck i Uppsalas historia som endast kan blekas något ifall vi lärt oss något av händelserna.

Det är ingen hemlighet att jag känner starkt för det judiska folket. Om det skall ha ett värde måste jag också vara ödmjuk inför andra som söker ett bättre liv i Sverige, även romer från Rumänien. Romerna har utsatts för fruktansvärda folkrensningar men än idag är det på något sätt legitimt att ta avstånd från dem.

Vi har gått med i EU i tron att alla människor skall kunna få det bättre. Nu har EU möjligheten att visa att det är på allvar. Delar av Europa har problem och då samlas EU för att lösa dem. När ekonomin gått i sank i Grekland och några fler länder är EU framme och stödjer dem. Helt rätt. När människor i delar av Europa inte accepteras och inte kan ta sig ur sin fattigdom är det dags igen.

I Sverige har ingen behövt tigga sedan årtionden. Det är inte rimligt att vi ändå möts av tiggeri i snart varje gathörn. Sverige kan inte ta ansvaret som vilar på andra länder mer än landet redan gjort. Det är dags att EU utnyttjar sina möjligheter.  

Europeiska socialfonden (ESF) bör kunna riktas mot dem som behöver medlen bäst. ESF investerar i människor, med fokus på förbättrade möjligheter till anställning och utbildning. Den har också som mål att förbättra situationen för de människor som är mest utsatta för fattigdom. Över 74 miljarder euro har avsatts för perioden 2014 till 2020. 20 % av fonden skall användas för förbättrad social integration och bekämpning av fattigdom.

Jag vill se väldigt tydliga prioriteringar inom EU så att alla kan ha ett drägligt liv. Tiggeri skall inte få bli en vardaglig företeelse i Uppsala eller någon annanstans.

Inget talar för mer pengar till skolan vid statlig styrning

Det finns inget som talar för att mer pengar skulle styras till skolan vid statlig styrning. Sedan kommunaliseringen har staten skapat över 20 statsbudgetar som alla hade kunnat rikta mer pengar till skolan. Visst har en del pengar kommit till kommunerna men en väldigt liten andel av den totala kostnaden och väldigt litet för att täcka alla de förnyade kraven som kommer från staten. Staten har avstått från att utnyttja ett enkelt sätt att garantera mer pengar till skolan.  Varför skulle det bli annorlunda vid en helstatlig styrning?

Redan idag styrs skolan huvudsakligen av staten. Lösningen på likvärdighetsproblematiken ligger alltså inte i vem som styr och är inte något nytt som den kommunala styrningen orsakat.

Likvärdighetsproblemen, liksom kostnadsutvecklingen, var en av huvudanledningarna till kommunaliseringen som skedde 1991.